Nu bär det Österut

För tre år sedan kom planen upp om en ”World Tour”. För ett år sedan blev det bestämt, jag gör det. För sex månader sedan kavlades ärmarna upp. Bokprojektet var klart, nu fanns det tid att lägga på förberedelser till resan. Då visste jag inte om det gick att göra resan, visum, biltillstånd……… Än mindre vilket land som var vilket. Ja vilket land var egentligen vilket av Stan-länderna? Bil, ja någon bil hade jag ju inte heller……………

Nu börjar det närma sig med stormsteg. Bara dryga veckan kvar till den 11/6, klockan 09.12. Det har varit intensiva månader. Upp kl 07.00 och sen non stop till 20.00/21.00, vardagar såväl som helger. Va fan har han gjort, va håller han på med?? Han e ju pensionär. Borde ha massor av tid? Hmmm, visum, sprutor, import av bil, utrustning av bil, gått o gift sig : )…………..

Känns som det mesta är på plats. I alla fall de tyngre posterna. Visumansökan till Kina som lämnades in i onsdags, är väl den sista större prövningen som ännu är kvar. Efter rysaren med Pakistan-visumet så ska det väl greja sig även med Kina-visum. Men det behövs business-visum för Kina så…………. jag blir nu representant för ett kinesiskt resebolag.

Camp Sundborn har jag hunnit med. Som ni kan se på bild nedan var det test av nyinköpt tält men även kokutrustning, liggunderlag och mycket annat testades. Framförallt fick jag vänslas med bilen, i 150 mil. Som om de kommande 4000 milen inte skulle vara nog.

Ja bilen. Den är väl fin? En Toyota Landcruiser, årsmodell 2003. Rätt törstig men annars en skönhet. Den är döpt till Eastern Mountain. Vi som känner honom säger bara EM.
Jojje på verkstan har installerat hemliga larm, gömda nycklar, servat, bytt hjullager, köpt in reservdelar att tas med och mycket annat. Toyota har också fixat o meckat. Har gått på snabbkurs i meckar-fix. Är numera storkund på Biltema. Jo jag Sven Gruvstad hänger numera på Biltema, Clas Olsson, Kjell & Company och andra mys-ställen : ). Slut på Svensson i Lammhult-eran.

Bilturen är döpt till rätt och slätt WTAP2018, World Tour Asian Part 2018. Pretentiöst och lite pampigt, men va fan de e ju inte varje dag man drar iväg på en ”World Tour”.

Bild har ni på en del av utrustningen. Saknas fortfarande alla kläder + mycket annat. Det blir som ni kan se en hel del som ska med. Tempen under turen kommer växla mellan + 50 och – 15. Känns lite märkligt att packa ner värsta dunutrustningen och ratta ner till Iran och Turkmenistans öknar. Men så kommer ju Tibet och vinter…………….

Bifogar en ungefärlig itinerary. Förutom avskedsmiddag, när jag skiljs från respektive medpassagerare, har jag en önskan till. Bilen har en förträfflig ljudanläggning : ). Gärna att ni medpassagerare tar med 1-2 cd – skivor. Ja ni vet de där runda ”pre-Spotify” sakerna. ”Allsång i bilen”.

Tack till Filip som lagt upp min reseblogg. Hoppas nu att jag ska kunna administrera den och framförallt fylla den med läsvärda inlägg. Facebook och ”Resa på mitt vis” kommer få sin del men en regelrätt blogg känns najs.

Håll alla tummar för att ekipaget håller och att det blir gynsamma vindar på färden mot Eastern Mountains.

Sven

Eastern Mountain, Toyota Landcruiser
Test av utrustning i Sundborn
Delar av den lilla packningen

PS. Å så lite allvar. Jag har beslutat att ”tillägna” min resa till Venezuelas folk. Det folkmord som i det tysta pågår i Venezuela kommer jag, så gott jag kan, från min lilla kant att motarbeta. Vi fick, mycket tacksamt, in exakt 25.700 i en insamling som jag och Shirley gjorde i april. Vi tar mer än gärna och med väldigt stor tacksamhet emot fler gåvor.

Bifogar här vårt utskick från april:

Venezuela är ett land som i princip har kollapsat totalt. Det har fallit ihop ur alla aspekter. Människor dör på grund av mat- och läkemedelbrist. Sjukhusen såväl som välfärdsinrättningarna har slutat att fungera. Det är en ny situation för det tidigare så rika landet. Väldigt få internationella organisationer finns och arbetar i landet med att hjälpa de utsatta. Makthavarna accepterar dessutom inte någon internationell hjälp.

Shirley och jag nås varje dag av den ena skräckhistorien värre än den andra. Det känns helt overkligt att folk svälter ihjäl, i Venezuela. Att majoriteten i landet är undernärda och att gemene man inte har tillräckligt med mat för dagen.

Vi har två mycket goda vänner som var och en jobbar i olika privata projekt med att hjälpa utsatta människor i Venezuela. De gör ett fantastiskt arbete.

Detta är några av de aktiviteter som genomförs:

  • Utskänkning av soppa på gatan.
  • Aktiviteter för att hjälpa fattiga barn att överleva.
  • Utskänkning av mat och kläder till fattiga gamla människor.
  • Hjälp med medicin och läkarvård till allvarligt sjuka människor.

Vi har stort förtroende för våra vänner och de som jobbar i dessa projekt. Pengarna vi skickar kommer fram och hamnar där de ska. En ”piss i mississippi” kan man tycka, men dock ett försök att göra något lite för några som absolut inget har.

Det hade varit fantastiskt om även Ni ville vara med och stötta detta tunga, men oerhört behövda, arbete som utförs.

Stora såväl som små insättningar värdesätts oerhört.

Vårt insamlingskonto på SHB är 522 739 121 (6761 clearnr), bankgiro 5263-9994. Skicka gärna ett meddelande när ni gjort en insättning men framförallt skriv betalningsref ”SOS Venezuela + gärna ert namn”.

Stort tack på förhand för all hjälp.

Shirley och Sven

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *