Etosha

Vi kommer in i Etosha-parken genom “Andersson gate”. Jo mycket riktigt, en av pionjärerna i Namibia var Carl Johan Andersson. Född i Värmland och utbildad i Lund. Läser att hans pappa var björnjägare.

Vattenhål i skymningen
Vackra zebror vid vattenhål

Vi besöker Etosha två dygn. Värmen är påtaglig. På morgonen kring 20 men med en högsta temperatur på 44 grader. Parken är oerhört naturskön i sin sterilitet. Namnet Etosha betyder ”platsen där inga växter gror”. Parken ligger runt en uttorkad salt-sjö som är så stor att den kan ses från månen. Den lär under en kort tid på sommaren täckas av vatten och då besökas av många flamingos.

Torrt torrt

Sista dagen kör vi tre timmar på slutet utan att se djur. När vi sen går ner till vattenhålet vid campen får vi se 42 elefanter, två noshörningar, en räv och två giraffer plus lite till. Vilken uppvisning när elefanterna badar och skojar omkring.

Stojande elefanter
Skojande elefanter

Vi slås över turordningen vid ett annat vattenhål under dagen. Först tågar ett dussin zebror ner till vattnet. Först när de är klara ger sig ett antal “red hartebeest” i lång gåsrad ner för att dricka. När de sen lämnat vattenhålet tågar ett fyrtiotal springboks ner för att dricka.

Giraffer innan soluppgången

När jag under natten ålar ut ur taktältet och går på toaletten hörs ett hemskt rytande. Shirley blir rädd och tror att något djur tagit sig in i campen. Vad var det för djur? Ja, jag vet inte. Det måste varit ett stort djur. Kanske ett lejon. Men det var definitivt utanför campen.

Rytande lejonet?

Och djuren. Många, många med en stor artrikedom. Jag låter bilderna tala

Svart noshörning
Vit noshörning
Mungo äter nyfångad orm

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *