Mana Pools nationalpark

Så kommer min nya “co-driver” Sven-Erik. Morgonen efter åker vi till Mana Pools nationalpark. Parken är känd som en av de ytterst få där man får lov att gå omkring själv i naturen, om man vill. Det normala är att det är förbjudet att lämna bilen, men inte här.
Det tar oss en full dag att nå parken och installera oss. Skänker på vägen till parken min tredje fotboll till en ung grabb. Han ser vettskrämd ut innan han fattar att han verkligen fått en ny fotboll. Att den är hans på riktigt. När han inser det skiner hans ansikte upp som en sol. Vi passerar fyra kontroller med vakter och bommar inne i parken. Stämningen är god vid kontrollerna med idel leende. Leendena och skojandet är påtagligt. Det är så smittsamt och livsbejakande.

En by på väg mot Mana Pools
Fotboll nummer tre är nu överlämnad
Nationalparkskontroll
Ytterligare kontroll

När vi sitter i den tropiska natten landar en stor uggla i trädet bredvid oss, mäktigt. Vi är nu nere på endast 300meter och sommaren håller på att starta. Värmen är påtaglig. Det blir två drypande våta nätter med en lägsta temperatur på nästan 30 grader. Känns som mitt myggnät hoppar runt och försöker strypa mig under nattens svettigaste timmar.

Vi har anlänt till parken

Vi äter frukost vid Zambezifloden. Vyn över floden är strålande. Bergen på andra sidan floden ramar in naturen på ett vykortsliknande sätt. Utsikten över floden är betagande, bedårande, nästan tidlös. Jag saknar ord. Denna plats, vår campingplats, är en av de absolut vackraste platser jag någonsin sett.

Utsikt över Zambezifloden
Gränsfloden Zambezi med Zambias berg i bakgrunden
Vy från campingen

Under dagen får vi se buffel, apor, gamar, african ibis, waterbuck, impala, maraboustorkar, pärlhöns, elefanter, många olika fågelarter, hyenor, krokodiler och mängder av flodhästar. Parkvakterna berättar att torkan har gjort att en del elefanter dött vilket gör att lejonen fått, så att säga, gratismat. Lejonen kommer därför inte fram och jagar och är svåra att upptäcka.

Mycket handlar om flodhästar i Mana Pools. På kvällen ser vi fem flodhästar som kommer upp och betar gräs vid floden. Vi har dem i och runt campingplatsen på natten. Deras brölande hörs hela natten. Närmaste beskrivningen av hur deras brölande låter är det läte som en arg svensk tjur gör. Spännande nätter med flodhästar som ”röjer” omkring på vår campingplats.

Vy från tältet på natten

Men det är inte bara flodhästarna som kommer på besök. Sven-Erik hittar två mindre skorpioner och en spindel. En apa leker med mitt dieselfilter medan den förgäves väntar på överbliven mat. Sven Erik fiskar med två nationalparksvakter Vi är verkligen mitt inne i den afrikanska vildmarken. På kvällen gör vi upp eld med ved som vi hittar. Efter maten sitter vi och njuter av alla ljud som till och från är öronbedövande. Med min starka ficklampsstrålkastare “jagar” vi flodhästar, ugglor och andra djur.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *