Mot Khartoum

Frukosten i Al-Qadarif består av hummus, oliver, sallad, ägg, fetaost, bröd och te. Nu har dieten definitivt övergott till “Mellanöstern-mat”. Det har jag inget emot. Känns bra efter den trista etiopiska maten.

Vägen till Al-Qadarif
Här lastas det vatten i faten på åsnekärrorna

I Al-Qadarif fotograferar jag drivmedels-köerna. Det skulle jag förstås inte ha gjort. En man tycker inte alls om detta. Han ställer sin bil mellan oss och köerna. Han ser arg ut, riktigt arg. Han kallar på polis. En mc-polis tvärbromsar, parkerar sin mc och frågar oss barskt vad vi håller på med?

Drivmedelskö för tuctuc

”Vi är turister”. ”Vi älskar Sudan” svarar jag. Polisen ler, är uppenbarligen nöjd med svaret och låter oss snart köra vidare. Men den arge mannen i bilen ger inte upp utan följer efter oss. När jag efter någon mil stannar vid vägkanten så stannar även den arge mannen bredvid. Jag går fram och undrar om det finns något problem. Han säger argt, mycket argt, att “this is my Sudan, go go go”. Han följer efter oss en mil till men sen tappar vi bort honom. Inte otäckt, men man vet ju inte vem han är eller vem han kan tänkas göra. Vi bestämmer oss för att ligga lågt med fotograferandet innan vi vet vad som gäller i Sudan.

Alla bilar och lastbilar har flaken fyllda med passagerare

Dagens etapp till Khartoum är 42mil lång. Det är en hyfsat bra väg. I början ingen trafik men den ökar allt mer ju närmre Khartoum vi kommer. Vi passerar många säkerhetskontroller, säkert mer än tjugo stycken. De går dock alla snabbt och fungerar bra.

Ökenlandskap, men ibland odlingar
Småbyar längs med vägen

Vägen är vacker i början. Men blir vartefter, som dess omgivningar, alltmer sandgrå. Det är mulet och blåser med mycket sand i luften. Längs vägarna är det fullt med plastflaskor, påsar och skräp. Det ser förfärligt ut. Detta i kombination med ett torrt ökenlandskap utan grönska och fula hus gör att allt känns deprimerande.

Så här förfärligt ser det ut på sina ställen

Nu är flertalet klädda i långa vita klädnader med turbaner. Många åsnor längs med vägen. De drar framförallt tunnor med vatten. Men även hö, möbler, ja i princip vad som.

Ryttaren rider och väver något samtidigt
Full fart utan last
Snyggt ekipage

Vad gör vi här tänker jag. Fult, farligt och fattigt. Vi kör in i Khartoum. Staden har sex miljoner invånare, det märks. Med fullt drivmedelsutbud hade det säkert varit mycket värre trafik.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *